Arkitekten och biologisk mångfald
Bild: Teknikhöjden är ett gott exempel, där Akademiska Hus låtit demontera en platsgjuten byggnad för ny användning. Inga nya resurser tas i anspråk och pressen på mark, vatten och biologisk mångfald uteblir.
Så kan vi ta ett större ansvar
Vi i branschen måste bli ännu bättre på hur vi hanterar vår del av värdekedjan och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Att inte agera är inte ett alternativ. Fler måste ta del i detta arbete och dialogen med kollegor i branschen blir viktig. Låt oss inleda den nu!
Den största påverkan globalt på den biologiska mångfalden och arters snabba försvinnande är ohållbara råvaruuttag. Det är därför kritiskt att vi bevarar och återskapar de viktiga värden som försvinner, agerar utifrån kunskapen att våra resurser är starkt begränsade och samtidigt minskar våra direkta klimatgasutsläpp. Vi behöver alltså göra tre saker samtidigt. Vi arkitekter jobbar med samhällsplanering, resurser och förändrar mark – detta berör oss! Vi måste bli tydligare och synliggöra den påverkan våra projekt gör inte bara i klimatberäkningarna utan på ett bredare plan.
Vi behöver undersöka ursprunget av de produkter vi föreskriver och ta vårt ansvar att förorda hållbara ursprung och cirkulära metoder. Vi behöver identifiera vad vi ska undvika och vi måste stödja det som har positiv påverkan på biologisk mångfald. Vissa material kan vara riktigt bra men svåra att få tag i på grund av transportproblem, pris eller politiska skeenden. Vi behöver därför bred kunskap om många olika material och metoder och det allra viktigaste; hur vi använder det material vi redan har på platsen cirkulärt. Vi behöver hitta en lägstanivå i branschen så att vi tex alltid föreskriver betong med låg cementhalt och återbrukad betongbarlast, träråvaror certifierade enligt EverCover utan kalhyggesbruk och minst 40% återvunnet material i alla nytillverkade produkter samt hjälper till med alternativ utredning när vi ser andra möjligheter när vi är ombedda att rita på oexploaterad mark.
Urbanisering, markomvandling, fragmentisering och byggande är de största drivkrafterna bakom den globala förlusten av biologisk mångfald. Genom att stödja lokala systemkedjor, material och produkter får vi bättre kontroll över dess påverkan. Vi ser lättare vad som kan göras bättre och kan delta aktivt i positiv förändring. AIX deltar på lokala samverkansarenor där representanter från stora delar av värdekedjan deltar och vi delar kunskap och förståelse kring var flaskhalsar och positiva lösningar finns. Vi bör se välvilligt på de initiativ som tas fram och inte kräva att nya lösningar skall täcka in allt.
AIX beräknar varje år, som många andra, vårt koldioxidavtryck. Men detta räcker inte – vi måste aktivt bidra oavsett inriktningen i våra projekt. Genom att stödja olika initiativ med ”climate contribution”, får vi insikt och kunskap i hur systemkedjor som ligger oss nära fungerar. Vi använder gärna vårt fantastiska svenska trämaterial men vi ser hur skogen utarmas. AIX har därför valt att stödja Naturarvet för bevarande av skog med stor mångfald, Plockhugget för att de ska kunna arbeta fram metoder för skogsbruk utan kalhyggesbruk och FightCOtwo för att de ska utveckla digitala metoder att kombinera hindrat koldioxidutsläpp och ökad biologisk mångfald.
Genom att förstå sambanden mellan arkitektur, material, markanvändning och biologisk mångfald kan vi bli bättre i våra projekt, erbjuda våra kunder relevant kunskap och utveckla mer hållbara samarbeten i projekteringen. Vi uppmanar nu fler aktörer i branschen att agera!
Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig
