Kina slott får ansiktslyftning
Det är drottning Lovisa Ulrikas födelsedag, den 24 juli 1753. Kungen tar med sin drottning på en promenad i den nyss införlivade delen av parken. Plötsligt stiger deras äldste son Gustav fram utklädd till kinesisk prins och överlämnar en förgylld nyckel som vilar på en kudde. Nyckeln går till det i hemlighet uppförda Kina slott som blir ett populärt utflyktsmål under somrarna för kungafamiljen, undan det inrutade hovlivet.
Efter 10 år har de gamla träpaviljongerna ruttnat och hovarkitekt C.F. Adelcrantz får i uppdrag att uppföra en ny anläggning i kinesiserande stil. Slottet byggs nu i tegel och står klart 1766. Det är ett lustslott som hör till lustslottet Drottningholm, och utformningen blir just så, lustfylld. Kina och exotiska miljöer är på modet, mycket tack vara Svenska Ostindiska kompaniet som grundas 1732. Förebilder finns runt om i Europa, främst i Frankrike, Tyskland och England, men Kina slott överglänser dem alla i storlek och prakt, något som Lovisa Ulrika påtalar i korrespondensen med sin bror, Fredrik den Store av Preussen.
En glänsande lackask
Anläggningen är en höjdpunkt i svensk rokoko. Den sammanhållna ensemblen av paviljonger bildar en cour d’honneur. De gröna taken har lätt veckad kontur som gör att det ser ut som om de fladdrar i vinden tillsammans med vimplar och gungande klockor. Väggarna har dekormålade röda fält liknande orientaliska mattor omfattade av marmorerade ytor. Allt är färgstarkt och glänsande. Den kinesiska formvärlden, så som den uppfattades i Europa, har smälts ihop med rokokon.
Kina slott har liknats vid en glänsande lackask. Tyvärr var lackasken dåligt anpassad för det svenska klimatet vilket har lett till återkommande läckage och skador. Ytorna åldras snabbt av väder och vind och måste ständigt underhållas för att upprätthålla glansen.
Nu är arbetet påbörjat med att ge Kina slotts fasader en ordentlig ansiktslyftning.
AIX ansvarar för fasadrestaureringen inom Erland Montgomerys uppdrag som slottsarkitekt på Drottningholm.
