Modernisering och utveckling av Stockholms skolor

Utvecklingen av Stockholms skolor tar i dag sin utgångspunkt i omsorg om det befintliga beståndet. I stället för att primärt fokusera på expansion genom nyproduktion ligger tyngdpunkten på att anpassa, modernisera och höja standarden på de skolmiljöer som redan finns. För oss som arkitekter innebär detta att väga samman pedagogiska behov, tillgänglighet, tekniska uppgraderingar och kulturhistoriska värden.

Anpassning och standardhöjning

En stor del av stadens skolor uppfördes under 1950–70-talen. Dessa byggnader rymmer betydande arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter, samtidigt som de behöver anpassas till dagens krav på lärmiljö, arbetsmiljö och teknik. Genom ombyggnationer och renoveringar utvecklas lokalerna med förbättrad tillgänglighet, uppgraderade installationer, energieffektivisering samt mer ändamålsenliga undervisningsmiljöer. Flest skolor byggdes i Sverige runt 1970-talet, som en följd av miljonprogrammet. Så utmaningarna är liknande i hela landet vad gäller skolbeståndet.

Den anpassade grundskolan (AGR) har tillförts ökade resurser, vilket innebär att fler skolor och klassrum byggs om för mindre elevgrupper och särskilda behov. Det ställer höga krav på rumslig flexibilitet, akustik, orienterbarhet och trygghet – aspekter där arkitekturen spelar en avgörande roll.

Inom ramen för ramavtal med SISAB samarbetar byggnadsantikvarier, arkitekter och tillgänglighetssakkunniga i utvecklingen av stadens äldre skolbestånd. Arbetet syftar till att säkerställa att kulturhistoriska värden beaktas och integreras i ombyggnationer, särskilt i kulturminnesmärkta byggnader. Aktuella insatser omfattar bland annat HIN-utredningar (enkelt avhjälpta hinder), solavskärmning samt varsamma anpassningar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Hållbarhet och återbruk

Hållbarhet och återbruk har samtidigt fått en allt mer central roll i projekten som genomförs tillsammans med SISAB. Genom att i första hand utveckla och förädla befintliga byggnader minskar klimatpåverkan jämfört med nyproduktion. Återbruk av byggnadsdelar och material, varsamma ingrepp i stomme och fasader samt långsiktigt robusta lösningar är i dag självklara delar av projekteringen. Det innebär att arkitektonisk kvalitet, teknisk uppgradering och miljömässig hållbarhet integreras i en sammanhållen strategi för skolornas fortsatta utveckling.

Exempel på pågående projekt:

• Olovslundsskolan: förslagshandling för ombyggnad av byggnad A med ändring av lokaler för skolkök, servering och matsal samt teknisk upprusning med nytt fläktrum, kylrum samt ny el och ventilation. Allmän upprustning av ytskikt. Exteriört anpassas inlastningen med utökning av skärmtak och lastbrygga.
• Hässelbygårdsskolan: förstudie och förslagshandling inför kommande renovering.
• Högalidsskolan (på bilden): förfrågningsunderlag för upphandling av utvändig solavskärmning.
• Katarina Norra skola: inventering av underhållsbehov inför tekniskupprustning.
• Kärrtorps gymnasium: anpassning av befintliga skollokaler för att fungera som evakueringsskola.
• Beckombergaskolan, Skarpabyskolan, Kvarnbyskolan, Västertorpsskolan och Askebyskolan: anpassning av befintliga skollokaler för Anpassad Grundskola (AGR).
• Årstadalsskolan, Fagersjöskolan, Askebyskolan och Östbergaskolan: Projekt för avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i publika delar.
• Kungsholmens gymnasium: brandutrymning.
• Hjorthagens skola: kapacitetsökning.
• Bromma Gymnasium: ny bergvärme.

Förändrade förutsättningar

Arbetet sker mot bakgrund av minskande elevkullar i Stockholm, vilket påverkar skolornas ekonomi genom den elevbaserade finansieringen. När elevantalet sjunker omprövas planerad nyproduktion och fokus riktas i stället mot att optimera och kvalitativt utveckla det befintliga beståndet. Det innebär en strategisk förskjutning från expansion till långsiktig förädling.

Kontaktperson