Publika kulturbyggnader som ska anpassas efter växande eller nya verksamheter är stora utmaningar. Som exempelvis Gamla riksarkivets förvandling från en slumrande tillvaro till ett spöklikt, lustfyllt och framförallt levande kulturhus för barn.
När Gamla riksarkivet uppfördes 1887-91 var det Stockholms högsta profana byggnad. I dag är det ett av Europas mest välbevarade 1800-talshus av sin art. Arkivet flyttades ut i slutet på 1960-talet, men huset användes som depå ända fram till mitten av 1990-talet. Förmodligen var det anledningen till att huset undkom ”rivningsyran”. Under perioder har nämligen den ståtliga tegelbyggnaden ansetts förfula hela Riddarholmen.
Det är inte bara arkivverksamheten i Gamla riksarkivet på Riddarholmen som har bevarande i fokus. Huset självt är också tämligen arkiverat och orört. Och ska så förbli, så långt det är möjligt, när nu Barnkulturhuset Palatset flyttar in. Huset som består av åtta våningar kommer att få en restaurang i mitten och ett café på bottenplanet.
– Det är ett väldigt märkvärdigt hus. Man utnyttjade verkligen den tidens senaste teknik och provade nya byggnadsmaterial. Ja, egentligen allt nytt. Inte minst dess installationer - och det fortsätter vi med, berättar arkitekten Margareta Källström som har haft huset under sina beskyddarvingar i snart tjugo år.
AIX har under åren arbetat med planer för husets bevarande och restaureringar i samband med olika hyresgästers intresse. Men det minnesmärkta huset har haft svårt att hitta passande verksamhet – tills nu. Arbetet kan beskrivas som en koncentrerad form av både projektering och verksamhetsanpassning som kräver många specialistkunskaper. För allting ingår i det här projektet.
Arkitekten Odd Fries har samordnat ritningar och idéer från alla inblandade. Nu när ombyggnaden är i full gång löser han tillsammans med utvalda hantverkare en mängd oförutsedda problem. För även om dagens tillägg knappt ska vara synliga måste det till större åtgärder för exempelvis hiss och utrymningsvägar.
– Samtidigt som man ska känna att huset fortfarande är sovande är det otroligt mycket som måste uppdateras för att klara dagens krav på brandskydd, tillgänglighet, klimat och teknik. Men att få göra om det till ett Barnens hus, med bibehållen patina och nästan spöklik känsla, är fantastiskt, säger Margareta.
Byggnadsantikvarien Stina Svantesson har medverkat i projekteringen och fungerar som antikvarisk kontrollant under ombyggnaden. Hon anser också att huset passar som barnkulturhus, bättre än exempelvis som kontorsbyggnad. Mycket mer kan bevaras när barn och kultur flyttar in eftersom barn ser med andra ögon och upplever andra saker än vuxna.
– Det är ett gammalt hus byggt för ett annat ändamål, precis som Gasklockan i Hjorthagen. Den kanske också kommer att byggas om för kultur, och ställs då inför helt nya krav. Andra gamla hus med ursprunglig verksamhet som behöver expandera ställs inför andra krav, säger Stina.
Arkitekten Mikael Uppling vet precis vad Stina syftar på. Han arbetar med Cirkus och Konserthuset, två publika arenor med olika inriktning och förutsättningar. Cirkus från 1892 är en romantisk träbyggnad på Kungliga Djurgården omgiven av berg och grönskande natur. Konserthuset från 1926 ligger som en blå, putsad kub på Hötorget, och anses vara ett mästerverk från sin tid.