AIX arbete och intresse för idrottsanläggningar har pågått i närmare 20 år. Framgångarna kom direkt och har följts av flera uppmärksammade nomineringar och priser. Att inte kapsla in verksamheten i en sluten volym, utan se den som en injektion till sin omgivning är devisen.
Idrottsutövande och de anläggningar som tillhör de olika sportgrenarna tillhör förmodligen de största mötesplatserna i vårt samhälle. De berör många. Olika kulturer, samhällsskikt och generationer, och används till mycket mer än idrott. De senaste åren har det varit en trend för varje stad med självaktning att uppföra en arena.
Det tyder på att det finns ett enormt behov, och är viktiga satsningar framförallt när det gäller att fånga upp ungdomar. Dagens utformning av anläggningar kan variera mellan enkla byggnader, knappt funktionella för sitt ändamål - till lyxigare varianter som kan klara stora evenemang.
– Man ska vara medveten om att även de strikt funktionsanpassade anläggningarna har en stor betydelse. De blir en naturlig mötesplats för människor som har gemensamma intressen i samhället just då. Betydelsefulla byrum – om de byggs utifrån ett stadsplaneringsperspektiv, säger arkitekten Lars Johansson.
– Vi försöker verkligen sätta tillbaka idrotten i ett centrumsammanhang. Enligt europeisk kultur och tradition besöker man centrum för att uppleva kulturen. Och idrotten är en av huvudaktörerna i samhällets kärna, säger arkitekten Yvan Ikhlef.
Sport- och idrottsprojekt föregås ofta av en lång politisk beslutsprocess innan en ny anläggning kan stå klar, alltmedan behovet oftast accelererar. Ett sätt att förenkla och konkretisera den långa hanteringsprocessen är att offentliga och privata intressen samverkar. Enkelt uttryckt innebär det att ett bygg- eller fastighetsbolag kan ta fram ett konkret förslag till anläggning och tillsammans med en kommun sen utreda och komma överens om finansierings- och driftsfrågor. Kommunerna erbjuds färdiga, eller långt framskridna förslag att ta ställning till. Det kan spara tid, resurser och pengar, men det måste hanteras rätt i förhållande till lagstiftningen kring offentliga upphandlingar.
Ett sådant pågående projekt är innebandy- och friidrottshallarna för Gränby sportfält i Uppsala. Det är en mycket stor anläggning för flera samverkande föreningar som bildat ett bolag för driften. Ingen lyx men en funktionell anläggning där AIX på uppdrag av NCC lagt ned stort arbete på att knyta samman olika idrotts- och publika behov med allmänna värden som möten, trygghet och att känna sig välkommen.
– Det vi har gjort är att gestalta nödvändigheter, t ex en värdig och rätt måttsatt entré. Så att utövare och besökare får ta del av en gemensam yta, en naturlig mötesplats i anslutning till idrotten, säger Lars.
– Det är viktigt att veta vad man går in, speciellt i stora byggnader. Man ska inte känna sig osäker eller som en främling och behöva ställa sig frågor som: Hur ska jag bete mig? Vart ska jag ta vägen? Därför är det viktigt med andra verksamheter som café och liknande, säger arkitekten Charlotte Pauli.
– Teatrar och biografer har ungefär samma princip. Men det är intressant att se hur de olika verksamheterna hittills betraktats i stadsplaneringssammanhang. Man skulle kunna ha precis samma lustfyllda rörelser, funktioner och festligheter när man går in i en idrottshall, säger Yvan.
AIX arkitekter är överens om att ett program med satellitfunktioner kan leda till att hela komplex kan fungera som kulturhus eller medborgarcentrum. Oavsett är det entrésignalen som är det första mötet – och det viktigaste i det offentliga rummet. Flyinge ridhus är ett prisbelönt exempel på hur ridhuset, där hälften av fasadbeklädnaden i glas öppnar upp mot både gårdsrum och andra slutna byggnader i området och bildar en välkomnande entré.