På AIX spänner kunskaperna från antikvariska uppdrag, via renovering och infrastrukturfrågor, till husbyggnad. En bredd som förmodligen kommer allra bäst till pass i uppdrag som rör stadsutveckling.
Om man ska utveckla befintliga städer och nya stadsdelar, vill det till att man är väl förtrogen med arkitekturens hela verktygslåda.
– Stadsutveckling är ett område som man måste närma sig med stor ödmjukhet. Frågorna är minst sagt komplexa, inleder Torbjörn Almqvist som är arkitekt och mångårig medarbetare på kontoret. Men tiderna är mer spännande än någonsin eftersom stadsbygdens kvalitéer blir allt mer populära. Många väljer att bo i städer. Andra måste av försörjningsskäl. Nyligen passerades 50 procent som andel av världens befolkning som lever i städer, fortsätter han.
När inflyttningen ökar och förorterna växer närmare staden ställs högre krav på planeringen. Mikael Uppling, även han arkitekt med många års erfarenhet av stadsutveckling, förklarar:
– Infrastrukturfrågorna blir allt mer centrala för stadsplaneringen. Om man inte löser dem finns ingen ny mark att utveckla när staden förtätas. Därför måste vi bättre än någonsin förstå och hjälpa beställarna med frågor som kopplar ihop stadens teknik med stadens rum – våra gemensamma gator och torg.
När intensiteten i staden ökar ställs krav på användbara ytor för grönska och rekreation.
– En komplett stadsbild kräver en bra grönstruktur för att människor ska flytta in och stanna. Glädjande nog blir både de kommersiella och offentliga uppdragsgivarna allt bättre på att se sådana helheter, säger Mikael.
Det är också en fråga om hållbarhet i vid bemärkelse.
– Idag finns nästan inget projekt där hållbarhet inte står högst på agendan. På AIX har vi egentligen alltid arbetat med hållbarhet. Utöver den aspekten som handlar om miljöriktiga material och tekniska system, försöker vi även väga in ekologisk och social hållbarhet, säger Fredrik Pettersson, en av kontorets yngre arkitekter med starkt intresse för stadsplanering. Ofta arbetar vi tillsammans med andra discipliner som landskapsarkitekter, stadsrumsanalytiker, sociologer och samhällsekologer.
– De senaste rönen pekar också mot att det är mer miljövänligt att bo i städer än på landsbygden. När många människor samlas på samma ställe blir resursutnyttjandet bättre och energiåtgången lägre, fortsätter Lisa Wikström, som också tillhör nästa generations stadsutvecklare. I städer blir också den sociala artrikedomen större…
Den rådande lågkonjunkturen är en fråga som skär genom hela samhället, även stadsutvecklingsfrågor.
– Processerna är i regel väldigt långa och det tar oftast flera år från idé till byggprojekt. Man lägger sällan ner planeringen trots sämre tider, däremot drar en del frågor ut på tiden. Det skapar utrymme för eftertanke vilket är en viktig ingrediens i stadsutveckling, säger Mikael.